Traditionella ädeltekniker
	Med tiden kommer även bilder som skapats med Gummitryck, Cyanotypi, Salttryck, Bromoljetryck mfl att visas på sidan. Gummitrycket är vid sidan om Mordancage min favoritteknik. Mordancage visar enkla svart/vita bilder med eller utan en lätt extra färgton och Gummitrycket har ingen begränsning i sin färgskala.

Bildspel
	Ett litet urval av bilder. Det kommer fler bilder som varieras efter hand. Ett tack till Eva Rosth för hjälp att få in bilder i datorn och Ole Tjugen för hjälp med översättning till Engelska.

Mordancage collage

Jag kom att börja med Mordancage efter att ha hittat ett recept på internet i februari 2002. Egentligen två recept; en från Christina A Andersson och ett från Jonathan Baily. Utifrån det har jag utvecklat mitt eget synsätt på bilderna och hur de framställs. Genom åren har jag gått från standardförfarandet och använder idag ett eget recept och framprövade tillvägagångssätt. Spännande upptäkter görs när man går riktigt nära en Mordancagebild, det är först då man ser de intrikata strukturerna som silvret format.

Mordancage teknik

Tekniken härstammar från 1890-talet då den användes som etsningsteknik på glasplåtar och filmnegativ. Som fader till dagens Mordancage teknik räknas fransmannen Jean-Pierre Sudre då han under senare1900-talet ändrade den kemiska sammansättningen så den även kunde användas att behandla silvergelatinkopior. Både RC och Barytpapper kan användas och ger olika uttryck. En teknik lätt att lära men mycket svår att bemästra. Ca 90% av bilderna förstörs i processen då ett ögonblicks ouppmärksamhet ruinerar hela slutresultatet.

En bild blir till
	Beskrivningen här följer gäller för orginalbilder. man kan även göra Mordancage på filmnegativ men det är en ganska annorlunda procedur och då man endast har begränsad kontroll över resultatet gör jag inte så många sådana.

1
	Det tar lång tid att framställa ett verk i Mordancage. Först ska bilden tas på gammalt hederligt sätt med kamera och traditionell svart/vit film. Filmen framkallas och bilderna kopieras upp i mörkrummet. Det är den lätta biten.

2
	Efter att ha valt ut lämpliga kopior blekes dessa i kemiskt komponerat bad och under denna process påverkas silvret och börjar lossna resp. lösas upp beroende på val av fotopapper.

3
	Efter sköljning återframkallas bilden och nu gäller det att hålla i hatten. Under återframkallningen accelererar påverkan av silvret och minsta lilla stöt eller oavsiktlig rörelse i vätskan gör att allt är förstört. Det är här jag med en retuschpensel försiktigt påverkar vätskan utan att röra bilden och tar bort vissa partier.

4
	Nästa steg är att få upp bilden och här kommer det största problemet. Silvret är vid detta laget helt fristående från pappret förutom vissa fästpunkter mellan exponerade och oexponerade partier, dessa får absolut inte lossna. I detta steget förstörs 90% av bilderna.

5
	De bilder som överlevt behandlas nu på olika sätt. Kanske med vattendroppar. Kanske får vissa delar rinna av. Kanske nuddar jag bilden på speciellt sätt. I vissa fall har silvret fortfarande alla fästpunkter intakta och da kan jag med rörelse i pappret låta slöjorna stanna och istället forma dom.

6
	Bilden kan i detta skede inte fixeras eller behandlas på ytterligare sätt utan måste torka vilket kan ta upp till 2 dagar. Det är under slutfasen i denna sista process där min möjlighet till kontroll upphör.

7
	Fixering sker i 5 steg. Först 3 korta omgångar med tork mellan då bilden är mycket skör och börjar lösas upp efter hand fram till tredje fixeringen. Fixering 4 och 5 har normal tid för vanlig kopiering. I detta skede sker även vissa toningar, speciellt på barytpapper.

8
	Efter fixeringarna kommer 2 noggranna timslånga sköljningar med selenbad mellan för att kunna garantera bildens långvariga hållbarhet. Avslutningsvis kommer ett neutraliserande bad för att säkerställa hållbarheten.

De bilder som nu återstår är helt unika och kan inte återskapas. Deras hållbarhet är lika god som vilket väl framställt traditionellt foto som helst, dvs de ska kunna gå i arv.